The day before the day...

Imorgon är det dags för tenta. Igen! Jag är inte redo, inte alls faktiskt. Jag tror vi kan komma överens om att detta är ett riktigt helvetesmoment och att det tärt på oss alla. Precis som Theresa beskrivit i sitt inlägg, så känner vi alla! Glöm moment landskap, moment metoder i arkeologi kan bryta ned vem som helst! Skall sätta mig nu med slutspurten och kommer förmodligen inte komma i säng förrän sent inatt. Jag skall trotsa den feber jag dras med just nu och ge allt, I refuse to give up! Och fastän det är svårt att tänka positiva tankar just nu så försöker jag verkligen. Typ: imorgon vid 12 är detta moment över, equals: JAG FÅR SOVA I TRE DAGAR! Equals freedom. Equals massor med serier och så (såg klart Drop Dead Diva igår, sad panda). 

Skall passa på att svara på T's fråga också; vad jag ser mest fram emot under nästa kurs? 

Jag ser fram emot GEMENSKAP! Att få komma ut och faktiskt göra någonting tillsammans med mina kamrater, istället för att enbart ses under alla föreläsningar och pissiga grupparbeten. Det känns som ett fint avslut på något vis, för året och för att många av oss skall gå skilda vägar nästa termin. 

På tal om det så kommer det bli så jävla tråkigt när Ronja, Maya och Emelie flyttar till Uppsala efter sommaren. Gud vad jag och T skall sakna er, jävla skitungar! Men det här året som jag fått med er alla har seriöst varit det bästa i mitt liv. Vänner växer inte på träd, men av någon anledning lyckades jag plocka de allra bästa! Ni är så jävla fina allihop och ni kommer FÖR ALLTID vara en del av mitt liv, ni kommer aldrig bli av med mig! ❤️ Försök ni bara! ;) 

Fråga till nästkommande: ditt bästa minne från året som gått? 

Kram på er alla! 

Elfrida