Goder afton i denna sal! Jag är så extremt slut att jag nästan överlade att medvetet skippa inlägget idag och ta straffet, men i slutändan lyckades jag muster up precis tillräckligt med energi för att knopa ihop något litet.
För bara en liten stund sen kom jag hem från Rindi; jag och Theresa har varit där i stort sett hela dagen, likadant igår. Vi är så peppade för Halloween!!!! You have no idea!!! Vi är fortfarande mitt i processen att offra våra själar för det!! Det kommer (förhoppningsvis) att bli awesome.
Hade jag varit mindre trött, hade jag nu antagligen tjatat om trailern till Age of Ultron, som kom ut idag. Som det är nu, har jag tyvärr inte sett mer än ett par gifs från den, men det kommer att fixas inom en snar framtid. Det enda jag har att säga än så länge är fortfarande, "asså SCARLET WITCH?? QUICKSILVER?? YYYY?" -- det kommer säkert att bli awesome, men jag har ännu inte förstått deras motiveringar, med tanke på att Ultron kommer att spela en stor roll, men Ant Man kommer inte komma ut förrän året efter (har jag för mig? Eller bara senare nästa år?). Slutligen, en av mina hjärtefrågor just nu: "Janet van Dyne???????"
På lördag morgon, klockan halv åtta, går min färja; jag ska till fastlandet. Till huvudstaden, rentav! Där skall jag träffa två av mina fantastiska systrar (och min storasysters pojkvän) och vi ska tillsammans gå på Welcome to Night Vale's liveshow. För er som inte har hört talas om Welcome to Night Vale förut, är det en podcastserie vars plot är närmast omöjlig att förklara. Det jag kan säga, är att den är flummig, stundvis psykadelisk och helt otroligt bra; man måste verkligen hänga med på vad som händer, annars blir man helt vilse. Är ni intresserade av att lyssna på denna podcastserie, finns den på iTunes, appen Podbay och här. Om ni gillar lite skumma saker som inte går att förklara för era vänner, rekommenderar jag starkt Welcome to Night Vale.
Efter liveshowen kommer vi att åka, åka, åkaaaa hela natteeen hem till lilla Falun. Söndag morgon ska vi ha en superfrukost med hela familjen, innan vi åter måste gå skilda vägar; jag ska tillbaka ned till Visby och Daniela (storasyster) ska tillbaka upp till Umeå. JAG ÄR ASPEPPAD!!!!
Slutligen, till Louise fråga: vad är det värsta jag har bakat, som vanligtvis är asgott men som jag misslyckades totalt med? Jag vet faktiskt inte om jag har misslyckats så spektakulärt med bakning någon gång (peppar peppar). Däremot var jag ett absolut as som barn; en gång när jag var liten, fick jag följa med min dåvarande bästa kompis till deras sommarstuga. Det var sista eller näst sista dagen, jag kommer inte ihåg, och min familj skulle komma och hälsa på. Jag fick den plötsliga, våldsamma lusten att baka. (Keep in mind att jag var typ elva). Vad gjorde jag då? "Jag kan ett recept," sa jag, fast jag inte kunde något recept, "Det är jättegott," påstod jag, "Det är en daimkaka, typ," fortsatte jag.
Long story short: jag kunde inget recept, tingesten vi skapade blev skum, mjuk och blöt, och min främsta ursäkt var att "vi inte hade allt som behövdes". Kort och gott: jag var rätt jävlig!
Nu, Theresa. Om du kunde lära dig ett nytt språk helt magiskt snabbt -- poff, och så kan du det -- vilket skulle du välja och varför?
Nu ska jag sova. Tack för denna vecka! Autobots, roll out.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar